Hållbar planering för framtida resurser

Vid varje order av en produkt från tillverkaren och/eller försäljaren, skall en del, alltid, gå till att odla material för framtida användning.

Hållbarhet hos en produkt är inte enbart dess livslängd hos konsumenten, utan hur produkten för sig i kretsloppet.

Hållbarhetscykeln träder inte i kraft för ens första resursen är moget att skörda, vilket beror på produktens materials tillväxtperiod / urlakningstid.

Efter det att den första generationens tillväxtperiod i materialpoolen är mogen för skörd, kommer det alltid att finnas mer resurser för att skapa nya produkter.

Materialpoolen

Materialpoolen används för att plantera eller ta fram andra material av den sort som används för produkten.
Produkter i ett Materialpool-system fungerar bäst ifall det finns både en funktion & ett syfte.
Vad för funktioner & syften som kommer vara nödvändiga, kommer bli upp till användarna att avgöra.
Därför är det viktigt att se på de produkter som används och utvecklas idag och sen applicera hållbarhetscykeln.
De produkter som vi använder och utvecklar mest kommer vi troligtvis fortsätta vilja använda och utveckla i framtiden också, inte bara vår generation utan även nästkommande, och generationer efter det.

När tillväxtperiodens första generation är mogen och är redo för skörd, har materialpoolens tillväxt blivit materialkostnaden för produkten som skall tillverkas.
Efter 2 generationer finns inte längre någon materialkostnad kvar för den produkten som skall tillverkas, utan den genererar resurser för sig själv och andra produkter.

ViridiFibras odlingsduk är strukturerad utefter hållbarhetscykeln, på så vis bidrar varje rulle odlingsduk till att odla nya resurser för framtida generationers produkter, produktion & tjänster.
Allt man investerar idag blir flera gånger mer, när tillväxtperioden är över.
Eftersom den del man lägger till sin materialpool blir materialkostnaden  i framtiden, kommer man alltid att ha mer resurser än produkt efter första generationen av materialpoolens tillväxtperiod, hållbarhet är en kontinuerlig process.

Den Globala Utmaningen

Plastbaserade odlingsdukar för trädgård, hobbyodling och jordbruk har många fördelar. Baksidan är problematiken kring hantering och återvinning, något som bidrar till stora föroreningar vid slutet av varje säsong.
Som ett resultat orsakar detta förändringar i de olika jordskikten och man kan tydligt se exempel på den nedskräpning som plasten bidrar till.
Bara 7-10%  utav all odlingsduk är nedbrytbar plast(bioplast), men helt miljövänliga alternativ är försumbara.

Plast har länge legat i centrum av diskussionen kring miljöproblem och hållbara material.
Det finns plast i havet, det finns plast i skogen, djur äter plast som hamnar i naturen mm. Dessa plaster som får ligga i naturen kan ta hundratals år att brytas ned helt, det blir i sin tur mikroplaster som hamnar i våra vattendrag, i vår jord och i våra grödor. Djuren äter grödor med mikroplaster i sig, vi äter djuren, djuren äter djuren och djuren dör även i naturen och kretsloppet går bara runt, som tidigare. Fast med plast…

 

På den industriella skalan, täcks odlingsjord globalt med 

2 miljoner ton plast årligen vilket uppskattas till att vara 

en landyta på 80 000 km^2, någon som motsvarar två st Danmark eller 

11 204 481 fotbollsplaner.

Under en produkts livstid bryts som sagt dess materiella delar ned till stoff, vilket hamnar i dess närliggande natur & miljö och påverkar positivt eller negativt.

Genom att använda ett material som bryts ned till naturliga ämnen eller restprodukter påverkar man inte kretsloppet negativt. Utan produkten blir istället en del av kretsloppet!

Sveriges trädgårdssamhälle

I Sverige 2020 finns det över 330 000 ha brukbar mark som ägs av privatpersoner i form av Villatomter och trädgårdar, kolonilotter, växthus och jordbruksmark.
Det uppskattas att ungefär 70%, ca 6.6 miljoner invånare i åldrarna 16-84, har tillgång till någon form av trädgårdsodling.

Av dessa 6.6 miljoner svenskar, ägnar sig ca 5.5 miljoner av trädgårdsarbete någon gång under året.

Runt 3.2 miljoner svenskar ägnar sig åt trädgårdsarbete mer än 20 ggr om året.

Trenden av trädgårdsarbete ökar bland dem som ägnar sig åt det 20 ggr eller mer.

Medans dem som bara gör det någon gång per år, håller sig stadigt.
Det går att se se att det blir allt mer populärt att odla sina egna grödor.

Ungefär 5.3 miljoner svenskar har alltså tillgång till någon form av egenodlad föda. 

Samhället har sett en kraftigt ökad trend av att vilja bo i villa för att ta hand om sin egen trädgård & odla sina egna fina ekologiska grödor.

88 % utav den odlingen som sker i hushåll är ätliga grödor.